Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten..

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poängTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: På vilket sätt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? På vilket sätt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssätt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn påverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. Två representanter från varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjänste- och producerande företag. I analysarbetet har vi låtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats när dokument och intervjutexter har tolkats.

Vägsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lärarna på utbildningscentrumet bör därför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda på hur några av lärarna inom de tekniska utbildningarna ser på lärande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till Vägsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle få veta hur väl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lärare och hur lärarna tänker kring lärande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lärare som höll i de observerade utbildningarna.Från de intervjuer som hölls framkom det att lärarna ansåg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lärande skulle ske. De ville även ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna när de undervisade för att främja lärandet, men detta var något som inte syntes så tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgår pilotaspiranterna även en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhålla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir därigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande:förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar.förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem.beredskap att möta förändringar i arbetslivet.Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper är i stor utsträckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lärosätet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lärande vid högre lärosäten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa.

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotioninkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogeninriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrånflera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsoriskeroch motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.

Med mitt examensarbete vill jag göra en jämförande litteraturstudie mellan den kommunala skolans grundsyn och Montessoripedagogikens grundsyn inom ämnet matematik. Hur lär man ut matematik inom de två skolformerna? Vilka likheter och vilka skillnader finns? Min litteraturstudie omfattar bl.a. Lpo 94, styrdokument, svensk matematikdidaktisk forskning, samt åtskilliga böcker om Maria Montessori och hennes pedagogik. Undersökningen gäller matematiken i skolans år 1-3.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande läs- och skrivundervisning. Vi ville även belysa pedagogernas inställning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur folkhögskolans huvudmanpåverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien är huvudmännens ideologiska grundsyn elleravsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor står under en huvudman och det är en viktigparameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmännens ideologiska grundsynkommer till uttryck och påverkar folkhögskolor har debatterats hårt i folkhögskolans historia.Däremot är forskningen kring ämnet mycket begränsad vilket har gjort arbetet med studienextra spännande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenskafolkhögskolor med olika huvudmän.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag.

Den här studien syftar till att belysa hur musiklärare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhåller sig till sin egen musikundervisning. För att närma mig musiklärarnas olika förhållningssätt valde jag att använda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklärare utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna för studien. Jag har bland annat jämfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att på så sätt få fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsättning inte påverkar målet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsättning från elever utan funktionsnedsättning är framförallt undervisningssättet och metoden.

Svensk försvarslogistik genomgår i skrivande stund en stor organisationsförändring som innebär att stora delar av verksamhets- och ansvarsområden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per år. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer användbart och tillgängligt försvar.I uppsatsen analyseras i vilken utsträckning de fem grundläggande principerna för militär logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgänglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar på frågan om det finns en spårbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.  Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet är fokus för reformens mål och syfte men att även övriga principer till viss del går att spåra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta är att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundläggande principerna för militär logistik används vid planering av militär logistik och bedöms därför inte vara inaktuella. I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till både teori kring militär logistik och till rådande forskningsläge inom området..

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste två åren underkänts två elever per år, detta motsvarar en andel på cirka en fjärdedel som inte blir godkända. Inför att man påbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebära att endast de med rätt förutsättningar antas till utbildningen. Då vissa individer trots det blir underkända lyfts tesen att detta kan bero på antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats på utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lärare på den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jämföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslärande och därigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptäckas.